German Symbolist Painter, 1839-1924 German painter, printmaker and museum director. He was the son of a miller, craftsman and smallholder and studied briefly as a lithographer in Basle in 1854 before being apprenticed to a watchcase painter in Furtwangen. Returning home the same year, he started to draw and paint in his spare time. In 1859 he enrolled at the Kunstschule in Karlsruhe, where he studied until 1866 with Ludwig Des Coudres (1820-78) and the landscape painter Johann Wilhelm Schirmer, by whom he was especially influenced. He spent his summer vacations drawing and painting in Bernau, and his landscapes, portraits and genre pictures from this time record his transition from amateur painter to accomplished artist. His pictures of his mother and his sister Agathe  Related Paintings of Hans Thoma :. | Die Mutter des Kunstlers im Stubchen | Marsh on the Rhine | Self portrait with Love and Death | Adam and Eve | Adam and Eve |
Related Artists:
Clara Southern
Australian artist, 1860-1940 Australian painter. One of the first generation of progressive, professionally educated Australian women artists, she began her training as a pupil of Mme Mouchette, painter, schoolmistress and founder of the Alliance Fran?aise in Melbourne; and later took lessons from Walter Withers. As a student at the National Gallery of Victoria (1883-7) she was nicknamed 'Panther' for her lithe beauty. From mid-1888 she shared a teaching studio with Jane Sutherland in the new purpose-built Grosvenor Chambers, where Tom Roberts was a neighbour. She had 'caught the "Impressionist" fever', reported Table Talk (2 Aug 1889), and showed 'a great variety of charming little sketches, which however are not intended for exhibition'. She showed with the Victorian Artists' Society (1889-1917): mainly subjects around Kyneton and Melbourne's outer suburbs, painted in the fresh, quasi-Impressionist style characteristic of the Heidelberg school.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
George earl
1824-1908 1824-1908.was a painter, primarily of sporting dogs and other animals. He was also the father of Maud Earl and Percy Earl, and the brother of Thomas Earl, all three of whom were also animal artists. Earl was a keen sportsman and this is reflected in his work and reputation as a dog painter. He was also an early member of The Kennel Club. Although chiefly remembered as a canine artist due to his success depicting them